orka
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av orka | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | orka |
| Presens | orkar |
| Preteritum | orkade |
| Supinum | orkat |
| Imperativ | orka |
| Particip | |
| Presens | orkande, orkandes |
| Perfekt | – |
orka
- kunna förmå sig att göra någonting; ha krafter till något; ha energi nog att
[redigera] Etymologi
Av fornsvenska orka. Besläktat med verk och yrke och har släktingar i andra urindoeuropeiska språk.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Översättningar
Översättningar
|
[redigera] Interjektion
orka
- (vardagligt) att inte ha ork eller kraft nog
- -Kan du inte ta ut soporna nu?
- -Orka!
[redigera] Synonymer
[redigera] Färöiska
[redigera] Substantiv
orka f
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Verb
orka
[redigera] Isländska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av orka | Oräknbart | |
|---|---|---|
| femininum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | orka | orkan |
| Ackusativ | orku | orkuna |
| Dativ | orku | orkunni |
| Genitiv | orku | orkunnar |
orka f
[redigera] Verb
orka
[redigera] Nederländska
[redigera] Substantiv
orka m
[redigera] Polska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av orka | ||
|---|---|---|
| femininum | Singular | Plural |
| Nominativ | orka | orki |
| Genitiv | orki | orek |
| Dativ | orce | orkom |
| Ackusativ | orkę | orki |
| Instrumentalis | orką | orkami |
| Lokativ | orce | orkach |
| Vokativ | orko | orki |
orka f