orka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Verb

Böjningar av orka  Aktiv
Infinitiv orka
Presens orkar
Preteritum orkade
Supinum orkat
Imperativ orka
Particip
Presens orkande, orkandes
Perfekt

orka

  1. kunna förmå sig att göra någonting; ha krafter till något; ha energi nog att
    Pistolkulan orkade inte tränga genom den tjocka trädörren.
    Synonymer: gitta, gita, idas, tya, mäkta, wörka (orsamål)

[redigera] Etymologi

Av fornsvenska orka. Besläktat med verk och yrke och har släktingar i andra urindoeuropeiska språk.

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Översättningar

[redigera] Interjektion

orka

  1. (vardagligt) att inte ha ork eller kraft nog
    -Kan du inte ta ut soporna nu?
    -Orka!

[redigera] Synonymer

[redigera] Färöiska

[redigera] Substantiv

orka f

  1. kraft, energi, ork

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Verb

orka

  1. orka

[redigera] Isländska

[redigera] Substantiv

Böjningar av orka  Oräknbart
femininum Obestämd Bestämd
Nominativ orka orkan
Ackusativ orku orkuna
Dativ orku orkunni
Genitiv orku orkunnar

orka f

  1. kraft, energi, ork

[redigera] Verb

orka

  1. orka

[redigera] Nederländska

[redigera] Substantiv

orka m

  1. späckhuggare

[redigera] Polska

[redigera] Substantiv

Böjningar av orka 
femininum Singular Plural
Nominativ orka orki
Genitiv orki orek
Dativ orce orkom
Ackusativ orkę orki
Instrumentalis orką orkami
Lokativ orce orkach
Vokativ orko orki

orka f

  1. späckhuggare
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk