otack

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även otäck.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

otack n

  1. det att man inte blir tackad
    Grammatik: oböjligt substantiv
    Etymologi: Av fornsvenska othak.
    Fraser: Otack är världens lön.
    Jämför: otacksamhet

Översättningar[redigera]