påg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av påg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ påg pågen pågar pågarna
Genitiv pågs pågens pågars pågarnas

påg

  1. (skånska) pojke
    Användning: Numera mestadels vardagligt, om alla unga personer av manligt kön från nyfödda bebisar till unga män.
    Etymologi: Ordets ursprung är antingen av det lågtyska ordet pok som betydde barn, eller möjligen ur det finska ordet poika liksom pojke och pojk.
    Sammansättningar: gåsapåg, pågablära, pågadrul
    Hyperonymer: glytt
    Kohyponymer: tös

Översättningar[redigera]