parallell

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av parallell  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum parallell
Neutrum parallellt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla parallella
Plural parallella
Predikativt
Singular Utrum parallell
Neutrum parallellt
Plural parallella
Kompareras inte.

parallell

  1. (geometri, om två linjer eller plan) som är så riktade att de aldrig skär varandra oavsett hur långa de än görs
    Rita först två parallella linjer.
  2. (allmänt) (likadan eller motsvarande företeelse) som sker samtidigt som någon annan företeelse; (företeelser) som är lika varandra eller följer varandra på något sätt
    Tomas gick i den parallella klassen.
    Datorprogrammets seriella beräkning uppdelades i flertalet parallella beräkningar.
  3. (matematik, om två vektorer a och b) som uppfyller ekvationen \mathbf{a} = k \mathbf{b} för någon skalär k
    Enligt Newtons andra lag är accelerationen hos ett föremål parallell med den resulterande kraften.
    Besläktade ord: parallellogram
    Sammansättningar: parallellklass, parallellkoppling, parallellogram, parallelltrapets

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

matematik

Substantiv[redigera]

Böjningar av parallell  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ parallell parallellen paralleller parallellerna
Genitiv parallells parallellens parallellers parallellernas

parallell

  1. likhet mellan två företeelser; liknelse med annat fall
    Man kan dra paralleller mellan händelserna i Iran och Nordkorea.

Översättningar[redigera]