pin

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

pin

  1. fullkomlig, total, hel

Adverb[redigera]

pin

  1. fullkomligt, totalt, alldeles
    Besläktade ord: pina, pinlig
    Sammansättningar: pinfull, pinfärsk, pinkär

Substantiv[redigera]

Böjningar av pin  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ pin pins
Genitiv pins pins

pin

  1. märkesnål, rockslagsmärke, nål, märke
    Varje besökare får en pin med sitt hemlands flagga på.
    Varianter: pins
  2. böjningsform av pi

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av pin  Singular Plural
Nominativ pin pins
Genitiv pin's pins'

pin

  1. knappnål
  2. kägla
  3. (schack) bindning

Verb[redigera]

Böjningar av pin  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens pin pins pin
Preteritum pinned
Perfektparticip pinned
Presensparticip pinning, vard. pinnin'

pin

  1. nåla upp, nåla fast
  2. (schack) binda

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av pin  Singular Plural
Maskulinum pin pins

pin m

  1. (träd) tall

Friuliska[redigera]

Substantiv[redigera]

pin m

  1. tall

Lombardiska[redigera]

Substantiv[redigera]

pin m

  1. tall

Occitanska[redigera]

Substantiv[redigera]

pin m

  1. tall

Piedmontesiska[redigera]

Substantiv[redigera]

pin m

  1. tall