poäng
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av poäng 1. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | poäng | poänget | poäng | poängen |
| Genitiv | poängs | poängets | poängs | poängens |
| Böjningar av poäng 1.-5. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | poäng | poängen | poänger | poängerna |
| Genitiv | poängs | poängens | poängers | poängernas |
poäng
- enhet av (ofta siffer-) värde som anger framgång i ett spel, ett prov e. dyl.
- Varje rätt svar ger spelaren ett poäng...
- Jag behöver bara få en enda poäng till för att vinna.
- (ofta siffer-) värde som anger framgång i ett spel
- ...och den spelare som vid omgångens slut erhållit den högsta poängen vinner.
- syftet med något
- Vad är poängen med allt detta arbete?
- det intressanta, det viktiga eller slutsatsen i en diskussion eller en åtgärd
- Poängen är att alla skall ha samma förutsättningar.
- det som innehåller humorn i en vits
- "Nu skall vi se, sade blinda Sara." Fattade du poängen? Om man är blind kan man ju inte se något!
Av franskans point.
Sammansättningar [redigera]
Besläktade ord [redigera]
Översättningar [redigera]
slutsatsen i en diskussion eller en åtgärd