råka

Se även raka och räka.

Svenska

Substantiv

Böjningar av råka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	råka	råkan	råkor	råkorna
Genitiv	råkas	råkans	råkors	råkornas

råka

• uttal: /roːka/

1. en art (Corvus frugilegus) inom fågelfamiljen kråkfåglar (Corvidae); individ av arten råka

Översättningar

Översättningar  

bokmål: kornkråke (no) danska: råge (da) engelska: rook (en) estniska: künnivares (et) finska: mustavaris (fi) färöiska: felliskráka (fo)

litauiska: kovas (lt) lulesamiska: bälldovuoratjis (smj) tyska: Saatkrähe (de) f ryska: грач (ru) m vepsiska: must variš (vep)

Verb

Böjningar av råka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	råka	råkas
Presens	råkar	råkas
Preteritum	råkade	råkades
Supinum	råkat	råkats
Imperativ	råka	–
Particip
Presens	råkande, råkandes
Perfekt	(råkad)?

råka

• uttal: /roːka/

1. stöta på, möta, träffa på

   Det var längesen vi råkades.

2. händelsevis göra något

   Jag råkade spilla ut mjölken.

Fraser

• råka i luven på
• råka i slagsmål
• råka ut för

Besläktade ord

• råkas

Översättningar

stöta på ...  

tyska: antreffen (de)

händelsevis göra något  

finska: sattua (fi)

tyska: geraten (de)