rönn

Se även rön.

Svenska

Substantiv

Böjningar av rönn	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rönn	rönnen	rönnar	rönnarna
Genitiv	rönns	rönnens	rönnars	rönnarnas

blad och frukter från en rönn

rönn

1. ett trädslag (Sorbus aucuparia ssp. aucuparia) i släktet oxlar; individ av detta trädslag

   Rönnplantor och ungträd av rönn är omtyckta av rådjur och älg.

2. ved av rönn (1)
3. någon av de parflikiga arter som ingår i rönnsläktet (Sorbus); individ av dessa arter

   Hyponymer: amerikansk rönn, dvärgrönn, fagerrönn, fingrenig rönn, grönlandsrönn, japansk rönn, kashmirrönn, kastanjerönn, korallrönn, liten pärlrönn, praktpärlrönn, praktrönn, pytterönn, pärlemorrönn, pärlrönn, nordrönn, trädgårdsrönn, ullungrönn, äppelrönn

   Antonymer: oxel

Etymologi: Av fornsvenska røne, rønde, rønd. Ordet är nära släkt med färgen röd.

Sammansättningar: rönnbär, rönnsnår

Översättningar

trädslag Sorbus aucuparia

• bokmål: rogn ^(no) m
• danska: røn u
• engelska: rowan ^(en)
• finska: pihlaja ^(fi)
• isländska: ilmreynir m, reynir m, reyniviður ^(is) m
• litauiska: šermukšnis m
• nynorska: rogn m, raun m
• polska: jarząb pospolity ^(pl) m, jarząb zwyczajny ^(pl) m, jarzębina ^(pl) f
• ryska: рябина ^(ru) f
• turkiska: üvez ^(tr)
• tyska: Eberesche ^(de) f, Vogelbeere ^(de) f
• ukrainska: гороби́на f