reconciliation

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av reconciliation  Singular Plural
Nominativ reconciliation reconciliations
Genitiv reconciliation's reconciliations'

reconciliation

  • uttal: ˌɹɛkənˌsɪlɪˈeɪʃən
  1. det att efter bråk bli sams igen; försoning, förlikning
  2. biläggning, uppgörelse, överenskommelse
  3. samklang, harmoni, förenlighet
    Synonymer: unison
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: reconcile