rim

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Rim och Řím.

Wikipedia har en artikel om:
rim

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rim  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rim rimmet rim rimmen
Genitiv rims rimmets rims rimmens

rim

  1. en vers eller mening som rimmar; en vers där minst två av dess delslut (sista stavelse eller stavelser innan en (kort) paus vid uppläsning av versen) uttalas likadant
    Synonymer: ramsa
    Sammansättningar: julklappsrim, slutrim
    Fraser: rim och reson
  2. rimfrost

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

rim

  1. rim

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rim  Singular Plural
Nominativ rim rims
Genitiv rim's rims'

rim

  1. rand, kant
    Sammansättningar: The Pacific Rim - länderna i och kring Stilla havet
  2. fälg

Verb[redigera]

Böjningar av rim  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens rim rims rim
Preteritum rimmed
Perfektparticip rimmed
Presensparticip rimming, vard. rimmin'

rim

  1. sätta kant kring
  2. utföra anilingus

Portugisiska[redigera]

Substantiv[redigera]

rim m

  1. njure