skägg

Svenska

Substantiv

Böjningar av skägg	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skägg	skägget	skägg	skäggen
Genitiv	skäggs	skäggets	skäggs	skäggens

man med skägg (1.)

skägg

• uttal: sjäg /ɧɛg/

1. (anatomi) ansiktsbehåring, i synnerhet på haka och kinder hos män

   1872: Svenska Familj-Journalen Påfven förklarade nämligen med ofelbar tvärsäkerhet, att en prest, som icke läte raka sig, aldrig kunde blifva salig; öboerna deremot höllo envist på skäggen och stödde sin åsigt deruppå, att apostelen Petrus icke allenast hade skäggväxt, utan äfven lät skägget växa.

   2003: Göteborgsposten Smutsig och med ovårdat skägg drogs den forne diktatorn upp ur sitt gömställe.

2. (oönskad) kant som bildats på formstycke av att överflödigt material runnit ut i en springa mellan två formdelar

   Synonymer: grader (ibland)

Etymologi

Av fornsvenska skæg, tillsammans isländskans skegg och danskans skæg av germansk rot *skagja-, besläktat med fornengelska sceagga, ("huvudhår") (engelska shag, ragg); egentligen: som sticker ut eller fram, till isländska (osv.) skaga, skjuta fram; jämför skog.

Besläktade ord

• skäggig

Sammansättningar

överskottsmaterial

• skäggrum
• skäggränna

• skäggstubb
• skäggväxt

Hyponymer

• bockskägg
• helskägg
• knävelborrar
• pipskägg
• polisong
• skepparkrans
• stubbskägg
• tomteskägg
• profetskägg

Kohyponymer

• mustasch
• tangorabatt

Fraser

• med skägget i brevlådan
• strida om påvens skägg
• mumla i skägget
• tala ur skägget

Översättningar

ansiktsbehåring  

bokmål: skjegg (no) n danska: skæg (da) n engelska: beard (en) esperanto: barbo (eo) finska: parta (fi) franska: barbe (fr) f

färöiska: skegg (fo) nynorska: skjegg (nn) n polska: broda (pl) portugisiska: barba (pt) ryska: борода (ru) spanska: barba (es)

överskottsmaterial  

engelska: flash (en)