skalle

Svenska

Substantiv

Böjningar av skalle	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skalle	skallen	skallar	skallarna
Genitiv	skalles	skallens	skallars	skallarnas

skalle

1. (anatomi) del av ett ryggradsdjurs skelett som utgör huvudet

   Numera mäter forskarna inte längre skallen hos människor.

   Synonymer: kranium

Sammansättningar

dumskalle dödskalle flintskalle fårskalle färgskalle klantskalle knäppskalle luftskalle pappskalle

skallbas skallskada skinnskalle svartskalle (nedsättande) tjockskalle tjurskalle träskalle vattenskalle

Översättningar

huvudets skelett  

arabiska: جُمْجُمَه (ar) armeniska: գանգ (hy) (gang) danska: hovedskal (da) engelska: skull (en) estniska: kolju (et) finska: kallo (fi), pääkallo (fi) franska: crâne (fr) grekiska: κρανίο (el) indonesiska: tengkorak (id) isländska: hauskúpa (is) italienska: cranio (it) japanska: 頭蓋骨 (ja) (zugaikotsu), 頭骨 (ja) (toukotsu) koreanska: 두개골 (ko) lettiska: galvaskauss (lv) litauiska: kaukolė (lt)

nederländska: schedel (nl) norska: bokmål: (hode)skalle (no) polska: czaszka (pl) portugisiska: brasiliansk portugisiska: crânio (pt) portugisisk portugisiska: crânio (pt) rumänska: craniu (ro) ryska: череп (ru) slovakiska: lebka (sk) slovenska: lobanja (sv) spanska: calavera (es) tjeckiska: lebka (cs) turkiska: kafatası (tr) tyska: Schädel (de) m ungerska: koponya (hu) älvdalska: skolle (dlc)

Danska

Substantiv

skalle

1. mört