skratta
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av skratta | Aktiv | Passiv | ||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | skratta | skrattas | ||
| Presens | skrattar | skrattas | ||
| Preteritum | skrattade | skrattades | ||
| Supinum | skrattat | skrattats | ||
| Imperativ | skratta | – | ||
| Particip | ||||
| Presens | skrattande, skrattandes | |||
| Perfekt | (skrattad) | |||
|
||||
- visa uttryck för något man finner humoristiskt genom att producera oregelbundna ljud med talorganen
- Hyponymer: fnittra, fnissa, grina, flabba, garva, gnägga
- Antonymer: gråta
- Etymologi: Jämför danska skratte ("skrälla, smattra" eller liknande, även "skratta högljutt") och norska skratte ("skräna, kackla, skratta högljutt").
- Jämför: le
- Besläktade ord: skratt
- Sammansättningar: gapskratta, hånskratta, småskratta, utskratta
- Fraser: skrattar bäst som skrattar sist
Översättningar [redigera]
Översättningar
