skrämma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av skrämma  Aktiv Passiv
Infinitiv skrämma skrämmas
Presens skrämmer skräms (skrämmes)
Preteritum skrämde skrämdes
Supinum skrämt skrämts
Imperativ skräm
Particip
Presens skrämmande, skrämmandes
Perfekt skrämd

skrämma

  1. (även reflexivt: skrämma sig) göra rädd
    Vanliga konstruktioner: skrämma ngn för/med/från ngt
    Fraser: (kollokationer) skrämma ngn på flykten, skrämma ngn till tystnad, låta sig inte skrämmas
    Fraser: (partikelverb) skrämma bort, skrämma i väg, skrämma upp, skrämma upp sig
    Du skrämde mig när du rusade in så där!
    Sammansättningar: skrämskott
    Fraser: skrämma slag, skrämma från vettet
    Besläktade ord: bortskrämd, skrämmas (deponensverb), skrämsel, uppskrämd
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Se även tesaurus: Nödsignal, Hot, Förundran, Fruktan, Obehag, Lidande, Känslosamhet, Fara

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skrämma  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skrämma skrämman skrämmor skrämmorna
Genitiv skrämmas skrämmans skrämmors skrämmornas

skrämma

  1. något som är avsett att skrämma
    Sammansättningar: fågelskrämma