släcka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Svenska [redigera]

Verb [redigera]

Böjningar av släcka  Aktiv Passiv
Infinitiv släcka släckas
Presens släcker släcks, släckes
Preteritum släckte släcktes
Supinum släckt släckts
Imperativ släck
Particip
Presens släckande, släckandes
Perfekt släckt

släcka

  1. göra så att något slutar att brinna; få att slockna
    Brandmännen lyckades snabbt med att släcka elden.
  2. göra så att en lampa slutar att lysa; få att slockna
    Har du släckt alla lampor i huset?
  3. stilla något, få något att upphöra (särskilt om törst)

Antonymer [redigera]

Besläktade ord [redigera]

Sammansättningar [redigera]

Översättningar [redigera]