slampa

Svenska

Substantiv

Böjningar av slampa	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	slampa	slampan	slampor	slamporna
Genitiv	slampas	slampans	slampors	slampornas

slampa u

• uttal: /ˈslamˌpa/

1. promiskuös eller njutningslysten kvinna; ibland även könsneutralt

   Efter den kvällen fick hon rykte om sig att vara en slampa.

   Hon är en riktig slampa med alla sina karlar!

Etymologi

Sen 1749 i betydelsen "slarvig kvinna".

Besläktade ord

• slampig

Översättningar

Översättningar  

engelska: slut (en)

italienska: puttana (it) f, troia (it) f, sgualdrina (it) f, mignotta (it) f tyska: Schlampe (de) f

Synonymer

• slyna
• sköka
• hora
• manshora

Se även

• slyngel

Verb

Böjningar av slampa	Aktiv
Infinitiv	slampa
Presens	slampar
Preteritum	slampade
Supinum	slampat
Imperativ	slampa
Particip
Presens	slampande, slampandes
Perfekt	–

slampa

1. (vardagligt) uppträda som en slampa