slicka

Svenska

Verb

Böjningar av slicka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	slicka	slickas
Presens	slickar	slickas
Preteritum	slickade	slickades
Supinum	slickat	slickats
Imperativ	slicka	–
Particip
Presens	slickande, slickandes
Perfekt	(slickad)?

slicka

1. dra tungan längs något, speciellt för att få i sig vätska från föremålets yta

   Slickade han på glassen?

   Han slickade sig om munnen.

   Hunden slickade mig i ansiktet.

   När hon ätit klart slickade hon bort grädden som fastnat runt munnen.

   Synonymer: slätjå (orsamål)

Etymologi

Av fornsvenska slikka, av medellågtyska slicken. Det inhemskt nordiska ordet är fornsvenska slekia, av fornnordiska sleikja (varav även isländska och färöiska sleikja). Ytterst av en urindoeuropeisk rot, med släktingar i andra språk.

Fraser

• slicka bort
• slicka på (frimärke)
• slicka rent
• slicka sina sår/slicka sår/slicka såren

Översättningar

  

bokmål: slikke (no) danska: slikke (da) engelska: lick (en) esperanto: leki (eo) finska: nuolla (fi) franska: lécher (fr) färöiska: sleikja (fo) isländska: sleikja (is) indonesiska: jilat (id) italienska: leccare (it)

koreanska: 핥다 (ko) (haltda) lao: ເລຍ (lo) (lia) nederländska: likken (nl) persiska: لیسیدن (fa) (lisidan) polska: lizać (pl) portugisiska: lamber (pt) rumänska: linge (ro) spanska: lamer (es), lamber (es) turkiska: yala (tr) tyska: lecken (de)