slutkläm

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av slutkläm  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ slutkläm slutklämmen slutklämmar slutklämmarna
Genitiv slutkläms slutklämmens slutklämmars slutklämmarnas

slutkläm

  1. poängterad avslutning

Översättningar[redigera]