snabbehandling

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av snabbehandling  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ snabbehandling snabbehandlingen
Genitiv snabbehandlings snabbehandlingens

snabbehandling

  1. snabb (skyndsam) behandling, det att snabbehandla något (t.ex. ett ärende i en beslutsprocess)
    Undantagsregeln som medger snabbehandling kan alltså utnyttjas bara när nästan alla utskottsledamöter är ense om detta.

Översättningar[redigera]