snorunge

Svenska

Substantiv

Böjningar av snorunge	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	snorunge	snorungen	snorungar	snorungarna
Genitiv	snorunges	snorungens	snorungars	snorungarnas

snorunge

1. (skällsord, slang, vulgärt, upprört eller argsint, alt. humoristiskt) oförskämt barn

   Kom hit pontus, din snorunge!

   Synonymer: skitunge, snorbuse, snorgärs, snorhund, snorhyvel, snorjänta, snorkille, snorkilling, snorluv, snorpojke, snorpäls, snortrut, snortryne, snorvalp, snorvase, snorvärpel, ungjävel

Översättningar

oförskämt barn

• engelska: brat ^(en)
• franska: morveux ^(fr)
• portugisiska: pirralho ^(pt) m
• tyska: Rotzbengel m, Rotznase ^(de) f