sona

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även söna, sõna och Soňa.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av sona  Aktiv Passiv
Infinitiv sona sonas
Presens sonar sonas
Preteritum sonade sonades
Supinum sonat sonats
Imperativ sona
Particip
Presens sonande, sonandes
Perfekt   (sonad)?

sona

  1. gälda, gottgöra
    Synonymer: försona

Översättningar[redigera]

Fornengelska[redigera]

Adverb[redigera]

sona

  1. omedelbart, snabbt, med en gång, snart

Etymologi[redigera]

Västgermanskans *sæno. Besläktad med fornfrisiskans sōn, fornsaxiskans sāno, fornhögtyskans sān, fornnordiskans senn och isländskans senn.

Besläktade ord[redigera]

Iriska[redigera]

Adjektiv[redigera]

sona

  1. glad

Etymologi[redigera]

Från forniriskans sona, från protoceltiskans *so-gna-vos, välvuxen.

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

sona

  1. böjningsform av sonur

Italienska[redigera]

Verb[redigera]

sona

  1. böjningsform av sonare

Katalanska[redigera]

Verb[redigera]

sona

  1. böjningsform av sonar

Krimtatariska[redigera]

Substantiv[redigera]

sona

  1. geting

Latin[redigera]

Verb[redigera]

sona

  1. böjningsform av sonō