sonor

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av sonor  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum sonor sonorare  
Neutrum sonort
Bestämd
singular
Maskulinum (sonore)? (sonorare)? (sonoraste)?
Alla sonora sonorare sonoraste
Plural sonora
  Predikativt
Singular Utrum sonor sonorare sonorast
Neutrum sonort
Plural sonora
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (sonort)?

sonor

  1. (särskilt om röst/stämma) klangfull; musikaliskt välljudande; som ljuder klart
    Etymologi: Av franska sonore, av latinska sonus.
    Besläktade ord: sonorisk, sonoritet
    Se även: sonant

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av sonor 
Predikativa former
Positiv sonor
Kompareras inte.

sonor

  1. sonor, klangfull
    Synonymer: klangvoll