spöka
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av spöka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | spöka | spökas |
| Presens | spökar | spökas |
| Preteritum | spökade | spökades |
| Supinum | spökat | spökats |
| Imperativ | spöka | – |
| Particip | ||
| Presens | spökande, spökandes | |
| Perfekt | (spökad)? | |
spöka
- (opersonligt) vara hemsökt av spöken eller övernaturliga fenomen
- Det spökar på vinden.
- (bildligt) vara orsak till problem
- Är det drivrutinerna som spökar nu igen?
- (intransitivt) hemsöka en plats, när man talar om ett spöke
- Det sägs att en ande spökar på slottet.
- (intransitivt) klä ut sig till ett spöke för att skrämmas, när man talar om en människa
- Barnbarnen spökade för mormor.
- (vardagligt, ofta nedsättande, transitivt, med "ut": spöka ut) klä ut på ett uppseendeväckande sätt
- Titta hur hon spökar ut sig!
