spöke

Svenska

Substantiv

Böjningar av spöke	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spöke	spöket	spöken	spökena
Genitiv	spökes	spökets	spökens	spökenas
Som förled i sammansättningar används spök-.

spöke

• uttal: /ˈspøːkˌɛ/

1. uppenbarelse av en död varelse

Synonymer

• gast
• vålnad

Besläktade ord

• spöka

Sammansättningar

• åkerspöke

Översättningar

död varelse  

bokmål: spøkelse (no) n engelska: ghost (en) franska: fantôme (fr) m färöiska: spøkilsi (fo) n

isländska: draugur (is) m, vofa (is) f spanska: fantasma (es) m tyska: Geist (de) m, Gespenst (de) n