spegel

spegel och vas

Svenska

Substantiv

Böjningar av spegel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spegel	spegeln	speglar	speglarna
Genitiv	spegels	spegelns	speglars	speglarnas

spegel

1. reflekterande yta, vanligen av glas med försilvrat bakstycke

   Barnet studerade noga sitt ansikte i spegeln.

Besläktade ord

• spegla

Sammansättningar

• backspegel
• vattenspegel
• vidvinkelspegel

Översättningar

Översättningar  

bokmål: speil (no) n danska: spejl (da) n engelska: mirror (en) esperanto: spegulo (eo) estniska: peegel (et) finska: peili (fi) franska: miroir (fr) färöiska: spegil (fo) m indonesiska: cermin (id) isländska: spegill (is) m

italienska: specchio (it) limburgiska: spegel (li) nederländska: spiegel (nl) nynorska: spegel (nn) polska: lustro (pl) portugisiska: espelho (pt) m slovenska: ogledalo (sl) n spanska: espejo (es) m turkiska: ayna (tr) tyska: Spiegel (de) m

Limburgiska

Substantiv

Böjningar av spegel	Singular		Plural
	Grundform	Diminutiv	Grundform	Diminutiv
Nominativ	spegel	spegelke	spegeler	spegelkes
Ackusativ	spegel	spegelke	spegeler	spegelkes
Dativ	spegele	spegelke	spegeler	spegelkes
Genitiv	spegels	spegelkes	spegeler	spegelkes
Lokativ	spegeles	spegeleske	spegelese	spegeleskes

spegel n

1. spegel

Nynorska

Substantiv

Böjningar av spegel	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spegel	spegelen	speglar	speglane
Genitiv	spegels	spegelens	speglars	speglanes

spegel

1. spegel