spränga

Svenska

Verb

Böjningar av spränga	Aktiv	Passiv
Infinitiv	spränga	sprängas
Presens	spränger	sprängs
Preteritum	sprängde	sprängdes
Supinum	sprängt	sprängts
Imperativ	spräng	–
Particip
Presens	sprängande, sprängandes
Perfekt	sprängd

spränga

1. orsaka en explosion som förstör något

   De skall spränga byggnaden om halvannan timme.

   Vi måste spränga oss genom berget.

2. stoppa en kriminell verksamhet

   Internationell knarkliga sprängd (Källa: svt.se den 13 juli 2007)

Etymologi

Ursprungligen kausativ av springa, alltså, att få någonting att ”springa” i luften, jämför isländska springa.

Översättningar

orsaka explosion  

engelska: blast (en), burst (en), (förstöra; spränga i bitar) blow up (en), explode (en) franska: faire exploser (fr), faire sauter (fr) japanska: 爆破する (ja) (ばくはする (ja), bakuhasuru), 爆破をする (ja) (ばくはをする (ja), bakuha wo suru (ja)) (väldigt ovanligt)

portugisiska: explodir (pt) tyska: sprengen (de)

stoppa verksamhet  

engelska: bust (en)

portugisiska: desmantelar (pt)

Se även

• explodera