spränga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även språnga.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av spränga  Aktiv Passiv
Infinitiv spränga sprängas
Presens spränger sprängs
Preteritum sprängde sprängdes
Supinum sprängt sprängts
Imperativ spräng
Particip
Presens sprängande, sprängandes
Perfekt sprängd

spränga

  1. orsaka en explosion som förstör något
    De skall spränga byggnaden om halvannan timme.
    Vi måste spränga oss genom berget.
    Besläktade ord: sprängämne
  2. stoppa en kriminell verksamhet
    Internationell knarkliga sprängd (Källa: svt.se den 13 juli 2007)

Etymologi[redigera]

Ursprungligen kausativ av springa, alltså, att få någonting att ”springa” i luften, jämför isländska springa.

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]