språng
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av språng 1. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | språng | språnget |
| Genitiv | språngs | språngets |
| Böjningar av språng 2.-5. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | språng | språnget | språng | sprången |
| Genitiv | språngs | språngets | språngs | språngens |
språng
- det att springa
- långt hopp
- kortform för språngben
- betäckning av häst eller annat djur
- del som skjuter ut på byggnad, skrov eller dylikt
[redigera] Sammansättningar
- jättesprång
- språngavgift
- språngbetonad
- språngkudde
- språngkäpp
- språnglina
- språngpenning
- språngrem
- språngrulla
- taksprång
- utsprång
[redigera] Översättningar
[redigera] Adverb
språng
- (vardagligt) alldeles, helt och hållet
- Kidnapparen fortsatte framåt och körde nästan ihjäl en språng galen pensionär som sprang ut med sin rullator mitt på vägen.