stål

Svenska

Substantiv

Böjningar av stål	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stål	stålet	stål	stålen
Genitiv	ståls	stålets	ståls	stålens

stål n

1. en legering av järn och kol

   Sammansättningar: bandstål, byggnadsstål, damaskenerstål, elektrostål, fjäderstål, gjutstål, handelsstål, kolstål, kompoundstål, konstruktionsstål, kromstål, manganstål, rostfritt stål, snabbstål, specialstål, stålbad, stålbalk, stålbolag, stålborste, stålbröllop, stålburk, stålbåge, ståldörr, stålexport, stålfjäder, stålframställning, stålföretag, stålgjuteri, stålgjutgods, stålgrå, stålhjälm, stålhård, stålindustri, stålkonstruktion, stålplåt, stålproduktion, stålprofil, stålrör, stålrörsmöbel, stålskelett, stålskena, stålsort, stålstick, stålstift, stålsätta, ståltråd, stålull, stålvajer, stålverk, verktygsstål

2. föremål (verktyg) tillverkat av detta material

   Sammansättningar: eldstål, svarvstål

Etymologi: Av fornsvenska stal, av fornnordiska stál.

Se även tesaurus: Vapen, Material, Hårdhet, Styrka

Översättningar

Översättningar

• alemanniska: Staal
• baskiska: altzairu ^(eu)
• bokmål: stål ^(no) n
• bulgariska: стомана ^(bg) /stomana/
• engelska: steel ^(en)
• franska: acier ^(fr)
• isländska: stál ^(is)
• italienska: acciaio ^(it)
• japanska: 鋼 ^(ja) (hagane)
• jiddisch: שטאָל n (shtol)
• litauiska: plienas ^(lt) m
• malajiska: keluli ^(ms)
• polska: stal ^(pl) f
• portugisiska: aço ^(pt) m
• rumänska: oţel ^(ro)
• ryska: сталь ^(ru) f
• spanska: acero ^(es)
• tjeckiska: ocel ^(cs) f
• tyska: Stahl ^(de) m
• ungerska: acél ^(hu)
• älvdalska: stą̊l n