stop

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Synonymer 2 Engelska 2.1 Substantiv 2.2 Verb 3 Polska 3.1 Substantiv

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av stop	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stop	stopet	stop	stopen
Genitiv	stops	stopets	stops	stopens

stop

• uttal: sto:p /stuːp/

1. ett dryckeskärl

[redigera] Synonymer

• sejdel

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av stop	Singular	Plural
Nominativ	stop	stops
Genitiv	stop's	stops'

stop

1. stopp; handlingen att stanna till eller att tillfälligt avbryta en resa

[redigera] Verb

Böjningar av stop	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	stop	stops	stop
Preteritum	◀	stopped	▶
Perfektparticip	◀	stopped	▶
Presensparticip	◀	stopping	▶

stop

• uttal: /stɒp/

1. stanna

[redigera] Polska

[redigera] Substantiv

stop m

1. legering