stulta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av stulta  Aktiv
Infinitiv stulta
Presens stultar
Preteritum stultade
Supinum stultat
Imperativ stulta
Particip
Presens stultande, stultandes
Perfekt

stulta

  1. ostadigt och osäkert, ofta med små steg
    Den gamla gumman kom stultande ut ur sin kammare.
    Synonymer: tulta, rulta, stappla

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stulta  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stulta stultan stultor stultorna
Genitiv stultas stultans stultors stultornas

stulta

  1. liten stultande flicka
    Synonymer: tulta

Etymologi[redigera]

Av verbet.