stum
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska [redigera]
Adjektiv [redigera]
| Böjningar av stum | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | stum | ▲ | |
| Neutrum | stumt | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | stumme | stummare | stummaste |
| Alla | stumma | ▼ | stummaste | |
| Plural | stumma | ▼ | stummaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | stum | ▲ | ▲ |
| Neutrum | stumt | stummare | stummast | |
| Plural | stumma | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | stumt | |||
stum
- tyst, mållös, som saknar talförmåga
