stycke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
stycke

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stycke  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stycke stycket stycken styckena
Genitiv styckes styckets styckens styckenas

stycke

  1. avskild del av något helt som sönderdelats eller tänkts sönderdelat (brödstycke, köttstycke, trästycke, tygstycke)
    Han åt ett stycke av brödet.
    Hon tog ett stycke trä ur traven.
  2. ett obestämt mått för exempelvis för längd eller tid
    Han gick ett stycke bortåt vägen.
  3. ett mynt, till exempel runstycke
  4. olika konstnärliga verk (musikstycke, teaterstycke, textstycke, altarstycke = målning)
    Kan du sluta spela samma stycke om och om igen!
    Läs tredje stycket nerifrån på sidan 7.
  5. en kanon, härav styckebruk och verbet bestycka
  6. för att uttrycka helhet i uttrycket i ett stycke
  7. nedsättande uttryck om en kvinna
    Hon var ett riktigt stycke.
  8. (vardagligt) kortform för musikstycke

Etymologi[redigera]

Det fornsvenska stykke har gemensamma forngermanska rötter med tyska Stück. Många användningar (som musikstycke) har uppenbarligen kommit in från tyskan.

Märk att franska pièce, svenska pjäs, kan användas både om mynt, teaterstycken, målningar, skulpturer och kanoner.

Sammansättningar[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  • pjäs och stycke, Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922)