sunt förnuft

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

sunt förnuft

  1. beteckning på människan intuition och intuitiva uppfattning och förståelse av företeelser eller människans intuitiva uppfattning om rätt och fel
    Sunt förnuft säger att en partikel inte kan befinna sig på två ställen samtidigt.
    I kriget saknas allt sunt förnuft.
  2. beteckning på människans förutfattade meningar, och människans tendens att förlita sig på att majoriteten har rätt samt att "så som man alltid gjort" är det rätta; används mest i kritiserande syfte
    Människor som endast förlitar sig på sunt förnuft riskerar att förvärra samhällets irrationella uppfattningar.

Översättningar[redigera]