surra

Svenska

Verb

Böjningar av surra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	surra	surras
Presens	surrar	surras
Preteritum	surrade	surrades
Supinum	surrat	surrats
Imperativ	surra	–
Particip
Presens	surrande, surrandes
Perfekt	surrad

surra

1. att foga samman med hjälp av rep eller snöre

   Scouterna surrade ihop ett diskställ så att de slapp sitta på marken och diska.

2. frambringa ett lågt, kontinuerligt, brummande ljud, likt de ljud som vissa insekter framkallar med sina vingar

   Elvira kunde knappt sova för humlans ihärdiga surrande.

3. (vardagligt) prata, skvallra

   Min mor sitter och surrar med sin bridgepolare uppe på balkongen.

Besläktade ord

att foga samman med hjälp av rep

• surr
• surrning
• surrtåg

Översättningar

att foga samman med hjälp av rep  

engelska: lash (en)

att frambringa ett lågt, kontinuerligt, brummande ljud  

engelska: buzz (en), whirr (en), drone (en)