svärd

Fyra svärd eller värjor från sent 1600-tal/tidigt 1700-tal

Svenska

Substantiv

Böjningar av svärd	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	svärd	svärdet	svärd	svärden
Genitiv	svärds	svärdets	svärds	svärdens

svärd

1. ett handvapen (av metall) avsett för att sticka och/eller hugga med

   Sammansättningar: svärdssidan, svärdfisk, träsvärd

   Synonymer: glav, värja, huggvärja

Översättningar

långt huggvapen  

baluchiska: زہم (bal) (zahm) engelska: sword (en) finska: kalpa (fi) franska: épée (fr) f

polska: miecz (pl) m ryska: меч (ru) m spanska: espada (es) f tyska: Schwert (de) n