planka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av planka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ planka plankan plankor plankorna
Genitiv plankas plankans plankors plankornas

planka

  1. lång skiva i trä som är tjockare än en bräda
    En planka har tjocklek minst 45 mm och bredd minst 140 mm.[1]
    Hyperonymer: virke
    Besläktade ord: plank
  2. (träning) styrkeövning i vilken en (på tid) håller uppe kroppen i en armhävningsposition, med undantaget att armbågarna tar i marken snarare än handflatorna
    Sammansättningar: sidoplanka
  3. en bräda på ett sjörövarskepp som hänger utmot vattnet och på vilken fiender kan hoppa för att överges och så småningom dö
  4. en maträtt serverad på en planka (1) med b.la. spritsad potatis, rödvins- och bearnaisesås och oxfilé

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av planka  Aktiv Passiv
Infinitiv planka plankas
Presens plankar plankas
Preteritum plankade plankades
Supinum plankat plankats
Imperativ planka
Particip
Presens plankande, plankandes
Perfekt plankad

planka

  1. täcka med plank
  2. (vardagligt) ta sig in utan giltig biljett
    Jämför: stämpla
    Besläktade ord: plankare, plankning
    Etymologi: Ursprungligen att ta sig över ett plank (eller stängsel) utan lov.[2]
  3. (vardagligt) kopiera en ritning, plagiera
    Synonymer: skriva av

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Hus AMA 98: "planka"
  2. Svenska Akademiens ordbok: "planka", läst 2020-07-21