spår

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även spar och spär.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av spår  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ spår spåret spår spåren
Genitiv spårs spårets spårs spårens

spår

  1. märke, fördjupning, fåra, linje, avbildning, förändring som gjorts (oavsiktligt) av person eller djur som har passerat en plats
    Ett perfekt brott efterlämnar inga spår.
    Hans stora kängor lämnade spår i snön då han gick hem, men spåren snöade snabbt igen.
    Han har lagt ut ett spår av jordnötter på marken.
    Sammansättningar: blodspår
    Fraser: i spåren av
  2. väg som järnvägståg eller spårvagnar åker på, bestående huvudsakligen av två räler och enligt behov övriga konstruktionselement som sliprar eller banvall
    Se även: dubbelspår, dubbelspårig, enkelspår, enkelspårig, järnvägsspår, spåra ur, spårfordon, spårområde, spårvagn, spårvägsspår, spårkorsning, spårväxel, urspårning
  3. (kort för) skidspår, motionsspår
  4. (överfört) ledtråd; något som indikerar vad som tidigare har hänt
  5. (musikinspelningar, speciellt på skivor) sammanhållet musikstycke avsett att spelas upp i sin helhet som en helhet; om elektroniskt lagrad fil som innehåller ett givet musikstycke (eller annan ljudinspelning) kan det även användas om filminspelningar?
    Spår 1 och 4 är mina absoluta favoriter på den här skivan.
  6. (matematik) summan av diagonalelementen i en kvadratisk matris
    Spåret är invariant under cykliska permutationer, det vill säga att
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: spåra, spårning
Sammansättningar: elljusspår, fotspår, grenspår, mötesspår, spårarbete, spårbunden, spårområde, spårlös, spårväg, stickspår
Fraser: vara på rätt spår, vara på fel spår

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

spår

  1. böjningsform av spå