sun

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sun  Singular Plural
Nominativ sun suns
Genitiv sun's suns'

sun

  1. (astronomi) solen; den stjärna jorden går i bana runt
    Varianter: Sun
  2. (astronomi) sol; stjärna i centrum av ett solsystem
  3. solsken, solljus
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Homofoner: son

Forndanska[redigera]

Substantiv[redigera]

sun m

  1. son
    Etymologi: Av fornnordiska sonr.
    Grammatik: Bfsg. sunæn, ofpl. synær.

Fornsvenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Faktakoll: Se diskussion.
Böjningar av sun  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sun sun syni(r), -e(r) synini(r), -ene(r)
Ackusativ sun sunin syni, -e synina, -ena
Dativ syni, sun syninum, -enom sunum, -om sunumin, -omen
Genitiv suna(r) sunsins suna sunanna

sun m

  1. son