synkope
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till:
navigering
,
sök
Innehåll
1
Svenska
1.1
Substantiv
1.1.1
Översättningar
1.1.2
Se även
Svenska
[
redigera
]
Substantiv
[
redigera
]
Böjningar av
synkope
Oräknebart
utrum
Obestämd
Bestämd
Nominativ
synkope
synkopen
Genitiv
synkopes
synkopens
syn
kope
uttal
:
/ˈsʏn.kɔp.ɛ/
(lingvistik)
bortfall
av ljud i mitten av ett ord
Kohyponymer:
apokope
Översättningar
[
redigera
]
bortfall av ljud
engelska:
syncope
(en)
franska:
syncope
(fr)
f
spanska:
síncope
(es)
f
Se även
[
redigera
]
synkop
Kategorier
:
Svenska/Substantiv
Svenska/Lingvistik
Dold kategori:
Svenska/Alla uppslag
Navigeringsmeny
Personliga verktyg
Skapa ett konto
Logga in
Namnrymder
Uppslag
Diskussion
Varianter
Visningar
Visa
Redigera
Visa historik
Åtgärder
Sök
Navigering
Huvudsida
Appendix
Kategorier
Slumpsida
Stöd Wiktionary
Deltagande
Deltagarportalen
Bybrunnen
Stilguide
Senaste ändringarna
Projekt
Mallar
Ladda upp fil
Verktygslåda
Vad som länkar hit
Relaterade ändringar
Specialsidor
Utskriftsvänlig version
Permanent länk
Sidinformation
Citera denna artikel
På andra språk
Русский