sönder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kvalitetskontroll – diskussion
På diskussionssidan finns en pågående eller oavslutad diskussion som rör detta uppslag.

Svenska[redigera]

Adverb[redigera]

sönder

  1. i delar, i bitar, i stycken; förstörd
    Han slog sönder trälådan.
  2. förstörd; trasig, ur funktion
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: sönderbraka, sönderbrista, sönderbristning, sönderbryta, sönderbrytning, sönderbränna, sönderbrännande, sönderdela, sönderdelbar, sönderdelning, sönderdraga, sönderfall, sönderfalla, sönderfallning, sönderhacka, sönderhackning, sönderklösa, sönderklösning, sönderpressa, sönderpressning, sönderrispa, sönderrispning, sönderriva, sönderrivning, sönderslå, sönderslagning, söndersplittra, söndersplittring, sönderspringa, sönderspringning, sönderspränga, söndersprängning, sönderstressa, sönderstressande, söndersåga, söndersågande, söndertrampa, söndertrampning, söndertrasa, söndertrasning, söndertrycka, söndertryckning, söndertugga, söndertuggning, söndertvätta, söndertvättning
Besläktade ord: söndra, söndring, söndrig

Översättningar[redigera]

Verbpartikel[redigera]

sönder

  1. ej i helt skick, som ej fungerar
    Bilen fungerar inte längre. Den har gått sönder.
  2. ej i helt skick, som gått i flera delar
    Fönsterrutan gick sönder när bollen träffade den.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Varianter: i sönder, isönder (södra Sverige)
Fraser: gå sönder, göra sönder, ha sönder, ta sönder

Översättningar[redigera]