term

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Översättningar 2 Engelska 2.1 Substantiv 2.2 Verb

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av term	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	term	termen	termer	termerna
Genitiv	terms	termens	termers	termernas

term

1. beteckning för något, begrepp

   tala i sådana termer

2. (matematik) ett tal eller algebraiskt uttryck som adderas med ett annat uttryck, d.v.s en operand i en addition eller subtraktion

   I uttrycket 5 + 9 = 14 är talen 5 och 9 termer.

[redigera] Etymologi

Jämför franska, engelska o tyska. Från latin terminus gräns, slut, även grekiska τερμων.

[redigera] Översättningar

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

term

1. period, termin

   in the long term.

   på lång sikt.

2. klausul, begränsning, regel, inskränkning

   terms and conditions. villkor och begränsningar

3. term, beteckning för något
4. relation mellan människor

   We are on friendly terms with each other.

   Vi står på god fot med varandra.

5. termin (Storbrittanien), en av de tre perioderna av de akademiska året: Michælmas term, Lent term eller Easter term. Se även semester
6. (matematik) term i summa

[redigera] Verb

term

1. namnge