term
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av term | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | term | termen | termer | termerna |
| Genitiv | terms | termens | termers | termernas |
term
- beteckning för något, begrepp
- tala i sådana termer
- (matematik) ett tal eller algebraiskt uttryck som adderas med ett annat uttryck, d.v.s en operand i en addition eller subtraktion
- I uttrycket 5 + 9 = 14 är talen 5 och 9 termer.
[redigera] Etymologi
Jämför franska, engelska o tyska. Från latin terminus gräns, slut, även grekiska τερμων.
[redigera] Översättningar
matematisk variabel i addition
[redigera] Engelska
[redigera] Substantiv
term
- period, termin
- in the long term.
- på lång sikt.
- in the long term.
- klausul, begränsning, regel, inskränkning
- terms and conditions. villkor och begränsningar
- term, beteckning för något
- relation mellan människor
- We are on friendly terms with each other.
- Vi står på god fot med varandra.
- We are on friendly terms with each other.
- termin (Storbrittanien), en av de tre perioderna av de akademiska året: Michælmas term, Lent term eller Easter term. Se även semester
- (matematik) term i summa
[redigera] Verb
term