testamente

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av testamente  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ testamente testamentet testamenten testamentena
Genitiv testamentes testamentets testamentens testamentenas

testamente n

  1. (juridik) dokument som beskriver hur en persons ägodelar skall fördelas efter att denne avlidit
  2. (bildligt) efterlämnade tankar, budskap till efterträdare
    Vanliga konstruktioner: litterärt testamente, politiskt testamente
    1924 (6 maj): Brånalt sjunger ut mot partiregimentet (Dalpilen):
    I ett politiskt testamente, som han avgivit, förklarar hr Johansson, att han lämnar riksdagen för att kunna behålla litet av sin självaktning kvar. Han har funnit det motbjudande att se, hurusom den viktigaste parollen i riksdagsarbetet är: partiet främst.
    2007 (27 juni): Tony Blair skapade en ny socialdemokrati (Svenska Dagbladet):
    Blair [har] lämnat efter sig ett politiskt testamente. I en rad tal [...] har han stakat ut framtidens utmaningar och hur de bör mötas
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: testamentera, testamentsexekutor, testamentsgivare, testator
Sammansättningar: Gamla Testamentet, Nya Testamentet

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av testamente  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ testamente testamentet testamenter testamenta, testamentene
Genitiv testamentes testamentets testamenters testamentas, testamentenes

testamente n

  1. variant av testament

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av testamente  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ testamente testamentet testamente testamenta

testamente n

  1. variant av testament