tom

Se även Tom och töm.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av tom		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	tom	▲
	Neutrum	tomt	▲
Bestämd singular	Maskulinum	tomme	tommare	tommaste
	Alla	tomma	▼	tommaste
Plural		tomma	▼	tommaste
		Predikativt
Singular	Utrum	tom	▲	▲
	Neutrum	tomt	tommare	tommast
Plural		tomma	▼	▼
Adverbavledning		tomt

tom

• uttal: /tʊm/   Spela upp^?

1. som saknar innehåll

Etymologi

Fornsvenska tomber, "tom", "sysslolös", av fornvästnordiska tómr. Betydelsen var möjligtvis ursprungligen "fri", "ledig". Besläktade ord (utöver skandinaviska) i fornsaxiska tōmig, "fri från", fornhögtyska zuomig och fornengelska tōm, men ursprunget är ovisst.

Synonymer

• innehållslös
• tömd
• öde

Antonymer

• full (motsatspar)
• fylld

Sammansättningar

• tomburk
• tomglas
• tomgång
• tomhet
• tomhänt
• tomlåda
• tomrum

Översättningar

• danska: tom ^(da)
• engelska: empty ^(en), void ^(en), devoid ^(en)
• franska: vide ^(fr)
• italienska: vuoto ^(it) m
• limburgiska: laeg ^(li), leidig ^(li)
• nederländska: leeg ^(nl)
• bokmål: tom ^(no)
• polska: pusty ^(pl)
• portugisiska: vazio ^(pt)
• spanska: vacío ^(es)
• ryska: пустой ^(ru)
• tyska: leer ^(de)

Se även

• tömma

Substantiv

Böjningar av tom	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tom	tomen	tomer	tomerna
Genitiv	toms	tomens	tomers	tomernas

tom

• uttal: /toːm/

1. band (bokband), volym; del av serie böcker

Etymologi

I svenskan sedan 1697. Från franska tome med samma betydelse (även engelska tome, fast där även med den mer allmänna betydelsen "större bok"), av latin tomus, "del av större verk", av grekiska τόμος, "del av bok", "volym", "papyrusrulle", "avskuret stycke", från τέμνειν, "att skära" (jämför anatomi, atom, dikotomi). Ytterst från urindoeuropeiska *tom-/*tem-, "att skära".

Danska

Adjektiv

tom

1. tom

Engelska

Substantiv

Böjningar av tom	Singular	Plural
Nominativ	tom	toms
Genitiv	tom's	toms'

tom

1. hankatt (kort för tomcat)

Bokmål

Adjektiv

tom

1. tom