trög
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska[redigera]
Adjektiv[redigera]
| Böjningar av trög | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | trög | ▲ | |
| Neutrum | trögt | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | tröge | trögare | trögaste |
| Alla | tröga | ▼ | trögaste | |
| Plural | tröga | ▼ | trögaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | trög | ▲ | ▲ |
| Neutrum | trögt | trögare | trögast | |
| Plural | tröga | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | trögt | |||
trög
- (fysik) som besitter den vanliga egenskapen hos materia i ett icke-accelererande referenssystem att accelerera om och endast om en resulterande kraft verkar på föremålet; som lyder Newtons första lag
- All materia är trög.
- svår att få i rörelse; som har hög friktion mot något
- Lådan var trög att dra ut.
- (vardagligt, lätt nedsättande, kort för trögfattad) som tänker långsamt eller dåligt; ointelligent
- Han verkade lite trög.
Antonymer[redigera]
- ointelligent
Fraser[redigera]
- fysik
- svår att få i rörelse
