trött
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Adjektiv
| Böjningar av trött | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | trött | ▲ | |
| Neutrum | trött | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | trötte | tröttare | tröttaste |
| Alla | trötta | ▼ | tröttaste | |
| Plural | trötta | ▼ | tröttaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | trött | ▲ | ▲ |
| Neutrum | trött | tröttare | tröttast | |
| Plural | trötta | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | trött | |||
trött
- (om person) som känner ett behov av att vila eller sova
- Hon är mycket trött på kvällarna.
- (om person) som är utled på eller uttråkad av en företeelse
- Jag är ordentligt trött på svensk politik.
[redigera] Etymologi
Av fornsvenskans þrøtter (uttröttad; perfektparticip av þrøta, trötta ut). Av samma ursprung som isländskans þreyttr och norskans trøytt.
[redigera] Synonymer
[redigera] Antonymer
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
utmattad
|
|
utled
|
|