trött

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Adjektiv

Böjningar av trött  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum trött
Neutrum trött
Bestämd
singular
Maskulinum trötte tröttare tröttaste
Alla trötta tröttaste
Plural trötta tröttaste
Predikativt
Singular Utrum trött
Neutrum trött tröttare tröttast
Plural trötta
 
Adverbavledning trött

trött

  1. (om person) som känner ett behov av att vila eller sova
    Hon är mycket trött på kvällarna.
  2. (om person) som är utled på eller uttråkad av en företeelse
    Jag är ordentligt trött på svensk politik.

[redigera] Etymologi

Av fornsvenskans þrøtter (uttröttad; perfektparticip av þrøta, trötta ut). Av samma ursprung som isländskans þreyttr och norskans trøytt.

[redigera] Synonymer

[redigera] Antonymer

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Fraser

[redigera] Översättningar


[redigera] Se även

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk