trasighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av trasighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ trasighet trasigheten trasigheter trasigheterna
Genitiv trasighets trasighetens trasigheters trasigheternas

trasighet u

  1. det att vara trasig; något som är trasigt
    Se även tesaurus: Vanprydnad

Översättningar[redigera]