tumme

1. tumme

Svenska

Substantiv

Böjningar av tumme	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tumme	tummen	tummar	tummarna
Genitiv	tummes	tummens	tummars	tummarnas

tumme

1. det finger på människans hand som är placerat mittemot de andra fingrarna

   Besläktade ord: tumma, tum

   Sammansättningar: tumvante, tummetott, tumregel, tumskruv, tumsugare, tumveck

Fraser

• det bidde en tumme
• ha tumme med
• ha tummen mitt i handen
• hålla tummarna
• bita sig i tummen
• ha tummen i ögat på
• rulla tummarna
• tummen upp för
• tummen ned för
• åka på tummen

Översättningar

finger  

danska: tommelfinger (da) engelska: thumb (en) estniska: pöial (et) finska: peukalo (fi) franska: pouce (fr) grekiska: αντίχειρας (el) indonesiska: ibujari (id) isländska: þumall (is), þumalfingur (is) italienska: pollice (it)

japanska: 親指 (ja) (おやゆび (ja), oyayubi) koreanska: 엄지 손가락 (ko) lettiska: īkšķis (lv) litauiska: nykštys (lt) nederländska: duim (nl) nordsamiska: bealgi (se) bokmål: tommel (no), tommeltott (no) polska: kciuk (pl) portugisiska: polegar (pt)

rumänska: deget mare (ro) ryska: большой палец (руки) (ru) slovakiska: palec (sk) slovenska: palec (sv) spanska: pulgar (es) tjeckiska: palec (cs) turkiska: başparmak (tr) tyska: Daumen (de) m ungerska: hüvelykujj (hu)