tur

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tur  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tur turen turer turerna
Genitiv turs turens turers turernas
Böjningar av tur 3 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ tur turen
Genitiv turs turens

tur

  1. (ofta nöjes-) färd med fordon eller till fots
    Skall vi ta en tur med bilen?
    Skall vi gå en fjälltur?
  2. händelseförlopp
  3. det att en positiv (osannolik) händelse inträffar när förloppet åtminstone spontant förefaller vara slumpartat och o-/svårförutsägbart
    Det var tur att vi hann med tåget.
    Synonymer: flax
    Antonymer: otur
  4. egenskapen att vara den aktuella aktören i någon process
    När blir det min tur att leda programmet?

Sammansättningar[redigera]

färd
annat
  • turkläder
  • turskor
  • tursockar
  • turbyxa

Översättningar[redigera]

Lettiska[redigera]

Adverb[redigera]

tur

  1. där