tur

Svenska

Substantiv

Böjningar av tur	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tur	turen	turer	turerna
Genitiv	turs	turens	turers	turernas

Böjningar av tur 3	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tur	turen
Genitiv	turs	turens

tur

1. (ofta nöjes-) färd med fordon eller till fots

   Skall vi ta en tur med bilen?

2. händelseförlopp
3. det att en positiv (osannolik) händelse inträffar när förloppet åtminstone spontant förefaller vara slumpartat och o-/svårförutsägbart

   Det var tur att vi hann med tåget.

   Synonymer: flax

   Antonymer: otur

4. egenskapen att vara den aktuella aktören i någon process

   När blir det min tur att leda programmet?

Sammansättningar

färd

• biltur
• cykeltur
• fjälltur
• rundtur
• skidtur
• åktur

Översättningar

färd (1)  

engelska: tour (en); round (en), (kortare) trip (en); (med fordon) drive (en), ride (en); (till fots/promenad) walk (en)

om händelse (3)  

engelska: luck (en); fortune (en)

om händelse (4)  

engelska: turn (en)

Lettiska

Adverb

tur

1. där