två

Svenska

Räkneord

två

• uttal: två: /tvoː/   Spela upp^?

1. grundtalet 2 mellan ett och tre, II med romerska siffror

   Människan har två ögon.

Etymologi

Av fornsvenska tva, ackusativ av maskulinumformen tver. Möjligen är den överlevande formen även påverkad av femininumformen tva eller tvar (neutrumformen tu har överlevt som separat ord i svenskan). Från fornnordiska tveir, från urgermanska *twai (besläktade ord i andra språk: engelska two, tyska zwei, etc.), från urindoeuropeiska *dwóh₁ (kognater: latin duo, grekiska δύο, ryska два, m.fl.). Prefixet tve- kommer av urgermanska *twi-, av urindoeuropeiska *dwi- (jämför di-, bi-).

Besläktade ord

• tve-
• tvenne
• tvilling
• tu
• tvåa

Sammansättningar

sammansättningar

tvåbent tvåblad tvåbyggare tvåcylindrig tvådelad tvådimensionell tvådraget tvådörrars tvåeggad tvåfaldig tvåfilig tvåflikad tvåfrontskrig tvåfärgad tvåhet tvåhjulig

tvåhjuling tvåhjärtbladig tvåhornad tvåhundra tvåhundrade tvåhövdad tvåkrona tvåkölad tvåkönad tvålågig tvåläppig tvåmans tvåmastad tvåmastare tvåmotorig

tvåondel tvåpack tvåpar tvåpoängare tvåprocentig tvåpucklig tvåradig tvårading tvårummare tvårummig tvårums tvåsidig tvåsiffrig tvåsitsig tvåskaft

tvåskenig tvåskift tvåsnåret tvåspaltig tvåspann tvåspråkig tvåspråkighet tvåstavig tvåstegsraket tvåstjärnig tvåstruken tvåstämmig tvåtaktare tvåtaktig tvåtakts

tvåtal tvåtiden tvåtumsspik tvåtungad tvåtusen tvåtusende tvåvinge tvåvånings tvåvägs tvåvärd tvåårig tvååring tvåårs tvåäggig tvåöring

Fraser

• det ska vi allt bli två om

Översättningar

grundtalet 2  

afrikaans: twee (af) albanska: dy (sq) azerbajdzjanska: iki (az) bokmål: to (no) bosniska: dva (bs) bretonska: daou (br) cherokesiska: ᏔᎵ (chr) (tali) danska: to (da) enaresamiska: kyehti (smn) engelska: two (en) esperanto: du (eo) estniska: kaks (et) finska: kaksi (fi) finsk romani: dui (rmf) franska: deux (fr) färöiska: tveir (fo) grekiska: δυο (el), δύο (el) grönländska: marluk (kl) iriska: dó (ga) isländska: tveir (is) italienska: due (it) japanska: 二 (ja) (に (ja), ni), 二つ (ja) (futatsu) jiddisch: צוויי (yi), (tsvey) kinesiska:二 (zh) (èr) kirgiziska: эки (ky) (eki) koreanska: 둘 (ko) (dul)/두 (ko) (du); 이 (ko) (二 (ko); i) kymriska: dau (cy) latin: duo (la) limburgiska: twieë (li)

luxemburgiska: zwee (lb) lågskotska: twa (sco) lågtyska: twee (nds) malajiska: dua (ms) maori: rua (mi) marshalliska: ruo (mh) nahuatl: ome (nah) nederländska: twee (nl) nordsamiska: guokte (se) novial: du (nov) nynorska: to (nn) polska: dwa (pl) portugisiska: dois (pt) m, duas (pt) f rumänska: doi (ro) m, două (ro) f ryska: два (ru), две (ru) f sanskrit: द्वि (sa) (dvi) sicilianska: dui (scn) skotsk gäliska: dà (gd) spanska: dos (es) turkiska: iki (tr) tibetanska: གཉིས (bo) (gnyis) tjeckiska: dva (cs), dvě (cs) tyska: zwei (de) ukrainska: два (uk), дві (uk) f ungerska: kettő (hu), két (hu) kurdiska: do (ku) دوو (ku) vepsiska: kaks' (vep) älvdalska: twå

Verb

Böjningar av två	Aktiv	Passiv
Infinitiv	två	tvås
Presens	tvår	tvås
Preteritum	tvådde	tvåddes
Supinum	tvått	tvåtts
Imperativ	två	–
Particip
Presens	tvående, tvåendes
Perfekt	tvådd
Not: svag böjning

Böjningar av två	Aktiv	Passiv
Infinitiv	två	tvås
Presens	tvår	tvås
Preteritum	tvog	tvogs
Supinum	tvagit	tvagits
Imperativ	två	–
Particip
Presens	tvående, tvåendes
Perfekt	tvagen
Not: stark böjning

två

• uttal: två: /tvoː/   Spela upp^?

1. (ålderdomligt) tvätta

Etymologi

Äldre fornsvenska þva. Besläktat med tvaga, tvätta, tvål. Germansk rot, besläktat med bl.a. fornengelska þwean, "tvätta", dialektal tyska zwagen, och (via frankiska) engelska towel.

Varianter

Genom nybildning utifrån supinumstammen tvag- har tvaga uppkommit som en variant för verbets grundform, med motsvarande former tvagar, tvagade och tvagat i presens, preteritum respektive supinum.

Besläktade ord

• tvagning (av supinumstammen tvag- med tillägg av avledningssuffixet -ning)

Fraser

• två sina händer - avsäga sig ansvaret för något

Sammansättningar

• betvå
• rentvå

Se även

• tvaga