tvång

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tvång  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tvång tvånget tvång tvången
Genitiv tvångs tvångets tvångs tvångens

tvång

  1. det att någon förmår eller förhindrar en person, ofta med våld, att utföra handlingar den annars inte skulle gjort
    Besläktade ord: tvinga
    Sammansättningar: dragtvång, tvångsmässig, tvångssvenska

Översättningar[redigera]